iDa eklöf

studentliv och klickerträning

Bilder från valborgshelgen – bäversafari

Lite sent kommer bilderna jag tog i Säffle när hela flocken hälsade på Luss och Micke. När jag kom hem var jag sängliggande i några dagar och jag är nu sakta på bättringsvägen.

Pga licensproblem är inget redigerat eller fixat med. Ingen logga heller. En del bilder skulle verkligen behövt lite piff, men svårt att göra något med RAW-formatet utan rätt programvara…

Det var i alla fall så att Luss hade hittat spår efter bäver i skogen en bit från dem. ”En bit” var ca 3 km, varvid vi faktiskt åkte bil den första. Var promenad på flera olika underlag, i terräng som i alla fall Ari inte varit med om förut. Var spännande, han skötte sig väl inte så bra, men jag hade dragutrustning på så vi kunde fokusera på att ta oss framåt istället för att träna koppelgående. Hundstackarna får ju aldrig gå promenader med andra hundar, så han blir ju helt till sig..

Efter att ha balanserat på det lilla stycket mellan skog och bäck/å ett tag så kom vi fram till bävrarnas boning. Även om dammen är grävd så är den sjukt otillgänglig för människor.. I alla fall från det håll vi kom.

Lite bilder på första dammen:

Andra dammen, som vi tror var deras bostad.

Det syns inte så väl, men det är spår efter att bävrarna släpat ned stockar till dammen från skogen bakom:

Självklart fanns det andra spår av bäver också, som dessutom gör sig MYCKET bättre på bild.


Efter att ha inspekterat dammarna så gick vi iväg och tog oss en liten vatten- och kaffepaus. Yoda kopplar bäst av lös liggandes i solen, så det fick han göra.

Andra, som Chillie, tyckte att förstöra är bästa sättet att spendera pauser på.

Fast stå och spana, det går an det med.

Ari var kanske inte den bästa på att koppla av, han blev rätt upphetsad av staffarnas kvittrande och pinntuggande… Men han skötte sig rätt fint ändå.

Lösenordsskyddad: Sjuk

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenord nedan:

Vallning, andra tillfället på Agdalas får

I torsdags var vi iväg till Agdala med Frida samt några av Aris syskons människor. Det regnande, blåste och var rätt ruggigt ute. Hur lerigt det var i hagen lämnar jag åt er fantasi, kan väl säga att vi var rätt glada över att det fanns avspolningsmöjligheter innan vi slängde in hundarna i bilarna igen.

Ari fick sitta i bilen tills strax innan det var hans tur, då vi gick en sväng för att värma upp. Han var dock sjukt galen och tänd, ville absolut inte gå i riktning FRÅN fåren, det var korkat tyckte han. Han visste ju nu vad som gällde och var rejält uppe i förväntan när vi kom dit.

Första passet: TÄND men rätt samlad, fick cirkla runt djuren, driva och hitta balans. Tempot var rätt högt och det är en rätt intressant övning att springa halvt baklänges i lera, men jag ramlade faktiskt inte. Fick hjälpa honom en del först att inte springa förbi djuren, övning 2 på bilden nedan.


De molnformade grejerna är får, om någon undrar ;)

Jobba även på att få honom att stanna(övning 4). Var svårt att få djuren stilla och en av tackorna stirrade surt på honom, vilket gjorde det svårt för honom att fokusera på mig. Inte fel, han hade ju stenkoll på den där blängtackan. Fick peta lite på tackan så den skulle släppa honom med blicken innan jag kunde få kontakt med honom, sen kommendera ”lie down”, han lade sig först på andra kommandot. Får jobba en del på stimulikontroll och tajming, för i vallningen så får jag lite vänta på att han är redo att lägga sig, det vill säga att han känner en kontroll över fåren. I alla fall i nuläget när han är så grön.

Andra passet:
Innan vi gick in i fållan fick han sig en kyss av elen precis vid ingången. Tog ett tag att få in honom, blev väldigt berörd och orolig. Var låg i hagen också, var långsam och orolig, åt mycket bajs. Vi tränade inte så mycket utan lät honom mest gå som han ville, få honom att springa runt fåren som i övning 1 för lite mer tempo. Sen gick vi i princip bara fram och tillbaka i hagen med får och hund bakom oss, han hade stenkoll, bra avstånd, lågt tempo så jag behövde inte springa.. ;) Var skönt att han kunde samla ihop sig och jobba trots stöten, duktig valp! Han blev dock snabbt trött och var lite ofokuserad, åt mycket bajs och vimsade en del. Dessutom så reagerade han mycket på verbal belöning från oss, viftade på svansen, svassade runt samt kom någon gång in till oss för att söka stöd.

Helt klart nöjd! Han är så fin min lilla vallhund.

Viss skillnad på sinnesstämning före och efter. För vallningen:

Efter vallning:

På väg till Säffle

Nu sitter vi på tåget till Karlstad, för att sedan åka vidare mot Säffle för att spendera helgen med Luss, Micke och flocken.

Ari var inte så hemsk på centralen, trodde han skulle vara mer stressad. Var ute i god tid så satt i 45 min på perrongen och myste i solen innan tåget kom.

20120427-133529.jpg
Ari kunde koppla av och ligga ned stundtals

20120427-133627.jpg
Men säkrast var det ändå att ligga i mattes knä.

Hundarna är lugna och fina nu på tåget, själv klättrar jag på väggarna, kan inte sitta stilla och blir illamående av att titta på telefonen eller läsa.. Inte optimalt kanske. Bra med passivitetsträning för mig, snart kommer jag nog börja babbla hål i öronen på Tomas..

Rex von Raggsock

Vila i frid älskade raggsocka. Du kommer att saknas oss.
Mina tankar går till Luss och Micke med flock.

Rex blev drygt 13,5 år. Ett långt och värdigt liv, insjuknade snabbt och led inte speciellt länge. Så tacksam över att fått lära känna honom, bo med honom, mysa med honom i soffan och få några sällsynta pussar. Det finns så mycket gott att skriva om honom, alla minnen. Och jag har ändå bara känt honom de senaste åren, som en mysfarbror. Nu har han det bra, får ligga på en stallplan någonstans och spana, har inte ont, är inte stel eller vinglig. Världens finaste raggsocka har en given plats i hundhimlen. Vila i frid.

Änder och vatten..

Finns en å som går över fälten där jag brukar promenera med hundarna. Brukar sätta mig bredvid vattnet och låta Ari filura runt, för att jag vill ju att han någon dag ska börja älska vatten och gärna simma/bada. Det går åt rätt håll. Igår upptäckte Ari att det växte saker under vattenytan, vilket var riktigt spännande att hugga tag i. Han inspirerades säkerligen av gräsänderna en bit bort som också betade undervattensväxter.. :D När han stirrade på dem och försökte valla dem fräste de dock riktigt otrevligt. Yoda var också med, men han får numera vara kopplad i närheten av allt som går att jaga. Var änder i vattnet, kråkor och kajor som käka utsäde på fältet. Himmelriket för pinschern, han fick en chans att stöta upp kråkorna av var sjukt nöjd med sin prestation. Sprang iväg och stötte upp dem, sen travade han nöjt tillbaka med huvuvdet högt som att han räddat hela världen. Han är söt, men knasig den lille! Ibland går det liksom inte att låta bli att skratta åt honom…


Nu är blåsipporna här!


En av de tre gräsänderna som höll oss sällskap..


Alltså matte, vad ska jag göra med de där då?


Ari studerar änderna..

Morgondumheter

Efter att i alla år med Yoda varit bortskämd med en hund som aldrig går upp innan mig, och ens inte med mig, så har jag nog fått min morgonpigga påhittiga border collie för mina synder… Nu har husse visserligen varit sjukskriven i två veckor, men det hindrar inte Ari att vakna 5 på morgonen och börja lufsa runt. Vi har ett kompostgaller för vardagsrumsdelen så de inte kan hoppa upp i sängen nattetid, eller vakna av att en viss Ari ligger rakt över en mitt i natten.

Problemet är bara att han hittar på grejer på mornarna om han inte får krypa upp i sängen, för släpper jag in honom kryper han upp i sängen och ligger där och myser tills vi människor går upp. Senaste veckan har han gnagt sönder några tidningar, två grythandskar och lite andra småprylar som han hittat som pennor. Idag gick dock min gräns, då han lyckats komma åt en burk med stesolid som stod på datorbordet, så han måste sträckt sig för att komma åt den. Burken är helt manglad, men han hade som tur var inte lyckats komma åt innehållet… Jäkla hund, och jäkla mig framförallt!

Det finns flera olika tuggben, märgben och någon leksak att snutta på, de duger dock inte åt busiga Ari. Annat ska det minsann vara.. Ska rensa på allt Ari kan tänkas vilja äta, som jag inte vill att han ska äta..

Vallning!

Igår var vi nere i Agdala tillsammans med Aris uppfödare Frida samt några kullsyskon med ägare. Jag hade inte så stora förhoppningar på vallningen, visste inte vad jag kunde förvänta mig av Ari och var lite nervös över att det skulle bli kaosartat.

Det blev inte kaos! Fick massor med hjälp av Frida om hur jag skulle placera mig och vi båda var i hagen, vilket var bra. Det vi gjorde igår var, om jag förstått rätt, dels att se hur han beter sig med djuren och dels att se till att han beter sig rätt. Det vill säga att hålla ett bra avstånd till dem, ett lagom tempo och gå ut och runt istället för att springa rakt på och splittra. Han blev lite till sig när fåren splittrades en gång och lyckades med att tackla ett får istället.. Han såg SÅ förvånad ut över hur detta gick till, och jag kunde inte hålla mig för skratt! Sedan höll han lite mer avstånd.

Stod hästar i hagen bredvid fåren, sådana har Ari inte träffat förr så han blev lite skärrad/upprörd av dessa. Inte när han vallade, även om nyfiken pålle stod och kikade precis intill stängslet. Ari stannade upp, tittade på den och klurade, efter en stund manade jag på honom och då kom han på att han faktiskt vallade. Var först efter sitt pass han blev riktigt upprörd över hästarna, och växlade mellan att morra och skälla. Något vi får vänja honom med helt enkelt.

Medan de andra två syskonen vallade satt vi utanför och tittade på. Han var rätt lugn på så vis att han var tyst och stilla. Däremot så var han på helspänn och vallade från sin plats utanför, så avslappnad var han inte. Men ändå nöjd med det, även om det säkert kan ändras längre fram då han fattar mer vad han missar när han är uppbunden. Det finns j för- och nackdelar med att inte ha bil, en fördel är att han från början får lära sig att se andra hundar jobba är inget han ska bli galen av. Nackdelen är ju att ingen av oss får någon mental paus..

Kortfattat är jag sjukt nöjd med gårdagen, det är så jävla häftigt med vallning, jag bara log och hade en så bra känsla i kropp å själ. Det är så häftigt, och det där som händer i hundarna, som en knapp som slås på, när de ser fåren.. Ska dit varje vecka ett tag nu, ser verkligen fram emot det. Kommer nog bli vallningsnörd av mig också ;)


Sötlamm.


Aris vallar även uppbunden..


Studerar noga vad syrran Fay gör.

Jogging/dragträning

Igår var jag ute med Ari och sprang. Hade tänkt att bara ta en kort runda men blev nästan 5 km. Ari behövde absolut inte dra och springa hela tiden, utan fick vara lös samt gå i lägre tempo ofta. Praktiskt att jag inte har så bra kondition, då blir inga långa sträckor då vi joggar. Men att springa med honom är klart roligare än med Yoda! Jag blir väldigt motiverad av att han drar och kämpar på, och ökar själv tempot då för att avlasta honom. Vilket innebär att jag får springa en hel del, och inte behöver peppa både hunden och mig själv att springa på. För Ari är draget självbelönande, och att jag tjoar och smackar på bakom gör oss båda gott. :) Och jag ramlade bara en gång. Ett tips är att inte stå i en slirig lerpöl och peppa upp honom och släppa på kommandot ”kör” som betyder att dra på framåt. ;) Tur att det var mjuk lerig skogsstig, och Ari blev väldigt glad över att matte hamna på backen.

Han är ju ung, och ska inte motioneras ”hårt” så att säga, så jag ska behärska mig och ta det lugnt. Han orkar ju mycket och kämpar på även om han är trött, så det gäller att vara försiktig. Däremot är jag övertygad om att springa i dragsele med mig bakom någon gång i veckan är bra mycket skonsammare än att leka vilt med andra unghundar, och alla de skaderisker det innebär.

Så här såg lilla draghunden ut:

Sjukstuga

Sambon har varit krasslig med feber, hals- samt öronont sen i måndags. Själv verkat jag klarat mig rätt bra, men idag känner jag mig matt, yrslig och inte helt hundra. Dessutom är halsen väldigt öm och sträv.. Så jag är väl på väg att bli sjuk jag med.

Typiskt att jag just nu har lust att träna mer miljöer och valla med Ari(vi missade kvällens vallning tyvärr), träna agility med Yoda och själv börja springa mer. Men det kommer väl tid för det också.. Det här är ju bra träning för Ari, att vara hemma och göra ingenting. Blir inte mycket motion nu, men han fick ett litet pass fritt följ tidigare idag.. Men tråkigt har vi, hela högen..

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 232 other followers